Om jag kommer ihåg rätt bör den här flaskan ha inhandlats någon gång under hösten 2007. Jag köpte två flaskor och korkade upp den ena på studs. Så här många år i efterhand är det svårt att minnas hur jag uppfattade vinet då. Men jag har för mig att det uppförde sig som en snipigt lingonsyrlig Chianti ungefär. Besviken ratade jag den återstående flaskan i flera år.
Även om det doftar körsbär leder inte tankarna till Chianti längre. Jordgubbe, en gnutta lakrits, stenig mineral, eneträ och en del läder noterar jag. Faten finns där också. Även om vinet mognat en del så är det en bit kvar till medelåldern.
Smakintrycket är avrundat och rätt så harmoniskt trots en kvardröjande kärvhet och en aning beska. Här är ett vin som så smått är på väg att utvecklas och utveckla en del komplexitet. Smaken leder tankarna till Italien till, men då snarare piemontesisk nebbiolo än Chianti, med jordgubbar, blodapelsin som nästan drar åt grapefrukt, torkad frukt, läder, en aning fatchoklad, ett uns kryddor och mineral. Avslutet är långsträckt och med viss komplexitet.
På det hela taget ett gott vin utan allt för storvulna ambitioner. Det är möjligt att det hade varit roligt att prova om ytterligare ett par år med än mer mognad. Så här i efterhand när jag skriver dessa rader måste jag konstatera att det inte lämnade något bestående intryck även om det var en mycket bättre upplevelse jämfört med första gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar