Doften är kanske inte så ursprungstypisk som jag förväntat mig med körsbär som är snudd på likörartade. Men svart te, röd citrus, mineral och något slags ljust träslag är desto mer typiska för sangiovese och ger ett elegant intryck.
Det första som slår mig när jag smakar på vinet är att det är fantastiskt driv i syrligheten. Körsbärsfrukten inklusive kärnorna, en aning mandel, svart te och en dammig grusväg ger allmänt toskanska förnimmelser även om smakintrycken inte är så framträdande som jag önskat. Tanninerna är hyggligt finkorniga och eftersmaken sträcker ut behagligt. Spretigt och elegant på samma gång blir mitt intryck. Det känns i dag inte riktigt som bitarna passar ihop och jag vet inte heller om det finns tillräckligt mycket frukt för att klara en längre tids lagring. Min erfarenhet räcker helt enkelt inte till för att våga sia om vart detta kommer ta vägen. Så någon oreserverad hyllning blir det inte, även om jag tycker att vinet är gott. Lägger jag undran en flaska så får det bli för att lära mig mer om hur brunelloviner utvecklas med tiden. Gott och köprekommendation om än med darr på ribban får bli mitt slutomdöme.
Varunummer: 95082
Pris: 299 SEK
4 kommentarer:
Inte för att vara den som är den, men il Poggione ligger på ekfat som är 30-50 hektoliter, alltså 3000-5000 liter stora. Det är en rätt rejäl skillnad från barriquernas 225 liter. Skillnaden från en traditionell botti (50-60 hl) är snarast fransk ek i stället för det traditionella slavonsk ek.
Vad gäller lagringsdugligheten, har jag inte provat 2006, men såväl 1997 som 2001 var unga 2007 respektive 2011. 2004 har mer att ge än i dag. Svårt att tänka mig att en så god årgång som 2006 inte kommer att utvecklas positivt i åtminstone 3-4 år till - lite beroende på hur man vill ha sitt vin.
Hej Henrik,
Klart du skall vara den som är den. Jag räknade visst fel på litrarna där. Det där med matte var aldrig riktigt min grej i plugget, vilket du satte fingre på där!
Jag tolkar dig som att du var nöjd med -97 och -01, så det kanske inte är så dumt ändå att lägga undan någon flaska.
Slår mig att jag faktiskt provat il Poggione 2006. Att jag glömt det beror på att den blint ställdes mot Poggio di Sotto 2006 ...
Kan inte påstå att jag minns il Poggione 2006 exakt, men minns att vi konstaterade att den var bra - men just så chanslös som den borde vara mot Poggio di Sotto. Jag har köpt några stycken och kan även reka 2004 om du råkar få syn på den någonstans. Den var god, men inte uppe på någon mognadsplatå för ca ett år sedan.
Henrik,
Tack för tipsen. Blir ändå lite sugen faktiskt på att lägga undan och se vad som händer.
Skicka en kommentar